Kliniken i Media
Kliniken i Media
- ”I trygga händer” (PDF), SvD Perfect Guide(2015-11-04)
- ”Skönhetsdoktorn inpå bara skinnet”, DI Weekend (2015-06-26)
- Skönhetsredaktörerna – ”Våga fråga”: viktig paneldebatt på Acadermia 2014, Aftonbladet, blogg (2014-02-09)
- Här injiceras indraget medel i kvinnors bröst, Expressen (2012-06-14)
- Från Saltis till Burma, NVP.se (2008-06-10)
- Bilderna inifrån kaosets Burma, Aftonbladet (2008-05-22)
- ”Det kan försena upptäckten av cancer”, Expressen (2008-04-29)
- Bästa sätten att få slätare och yngre hy, Expressen (2007-05-14)
- ”Jag ångrar jättebrösten”, Aftonbladet (2005-01-24)
- ”Riskerna ökar för varje ingrepp”, Expressen (2007-03-31)
- Nytt enkelt ingrepp, Expressen (2007-03-04)
- Tsunamiläkaren: Visst ska man åka till Thailand, Aftonbladet (2005-01-24)
- Regeringens sena agerande kostade liv, Aftonbladet (2005-01-20)
- UD:s hjälte, Aftonbladet (2004-01-09)
- Silvias nya rynkfria medel är livsfarligt, Expressen (2004-12-07)
- Normal eller onormal – var går gränsen?, Aftonbladet (2004-01-09)
- Nu kan jag äntligen köpa kläder i en…, Expressen (2002-11-02)
- Opererat underliv = bättre sex?, Aftonbladet (2002-08-04)
- Helén, 36: ”Jag älskar mina nya bröst”, Expressen (2002-03-08)
Skönhetsbubblan
Vi gör om oss som aldrig förr. Att ta en spruta botox på lunchen är inte längre något konstigt och det öppnas ständigt nya kliniker för att möta efterfrågan.
Men branschen beskrivs som ett närmast laglöst land med brist på reglering. Vem bär ansvaret om något går fel? Och blir man verkligen lycklig av skönhetsoperationer?
Programserien Skönhetsbubblan tar ett samlat grepp om skönhetsingreppens Sverige. På senare tid har vi översköljts av plastikkirurgi via tv-serier, skvallertidningar och bloggar.
I tre avsnitt följer vi personer som på olika sätt lever eller arbetar med skönhetsingrepp. Och de har ökat lavinartat i Sverige. Är det skönhetstrycket på de unga som har ökat eller är bara möjligheterna fler och annorlunda idag? Anses vissa operationer mer skamfulla än andra, samtidigt som vissa fått en ny politisk laddning? Vissa menar till exempel att det är en jämställdhetsfråga att få operera sin kropp efter graviditeter.
I den första delen följer vi bloggerskan Jane Timglas, 24 år, som har gjort 48 skönhetsingrepp, bland annat två 2 bröstoperationer. Hon fyller sina läppar och kindben, bleker tänderna, tatuerar lipliner, förlänger ögonfransar samt gör Botox var sjätte 6 vecka. Nu planerar Jane också en intimoperation, hon vill förkorta sina blygdläppar.
De ickekirurgiska ingreppen såsom botox, fillers och olika typer av laser ökar stadigt och många är de unga kvinnor som använder sig av de nya teknikerna. Men blir man lycklig av att göra skönhtesingrepp? Vad tjänar man på att göra Skönhetsingrepp? Lycka? Pengar? Och är det porrideal som styr utvecklingen?
Den andra delen handlar om den vanligaste kunden hos de privata plastikkirurgerna. Det är inte en ung tjej som vill operera brösten, utan en mamma som vill återställa sin kropp efter genomgångna graviditeter. Kan återställandet av en mammas kropp ses som en jämställdhetsfråga- för familjen? För samhället? Vilka värderingar ligger bakom det faktum att vi betalar för ett barns utstående öron och inte för en mammas uttänjda buk? Varför förminskar landstinget en mans förstorade bröst med förstorar inte en kvinnas förminskade bröst?
Vi möter Caroline Olofsson, 34 år, som efter sina 2 graviditeter bestämt sig för att göra vad man i USA kallar för ”Mommy Makeover”. Nämligen bröstförstoring och bukplastik. För Caroline och hennes man är det en självklarhet att dela på kostnaderna.
Skönhetsbubblan tittar också på bristen av reglering inom skönhetsbranschen och vems ansvar det egentligen är om något går fel.
I den tredje och sista delen följer vi en plastikkirurg. Vilken roll kommer plastikkirurgi att spela i framtiden? Skönhetsoperationer är en bransch som ständigt växer och verkar vara här för att stanna. Vi vet också att utseendet är av stor vikt för oss när vi skaffar en partner, och kanske till och med när vi skaffar jobb. Vilken roll kommer Plastikkirurgi spela i framtiden.
Vem är vinnare i skönhetssamhället och vem är förlorare? Och har plastikkirurger lägre moral än andra kirurger?
– Idag kan man födas ful och fattig men dö lycklig och vacker och rik, menar plastikkirurgen Charles Randqvist, som vi följer i Skönhetsbubblans tredje och sista del. Hur ser han på sin gärning som plastikkirurg? Hur motiverar han att han använder sin läkarkunskap till att skära i fullt friska människor i syfte att göra dem snyggare?
Stycke ur Anna Bäséns bok ”Allt du behöver veta om skönhetsingrepp – från botox, fillers och laser till kirurgi”.
© 2011 Anna Bäsén och Norstedts, Stockholm.
”Varje plastikkirurg är sin egen konstnär”
– Det här skulle jag kunna göra i sömnen, konstaterar plastikkirurgen Charles Randquist, medan han försiktigt roterar in ett gelehallonimplantat i fickan han gjort under Emmas bröstkörtel och bröstmuskel.
Emma, 22, ska förstora brösten och få en rakare näsa. Hon är sövd och ser inte att Baggensfjärden glittrar utanför de stora fönstren i operationssalen och hör inte att träningsmatcherna på de närliggande tennisbanorna är i full gång.
Det är torsdag och ”bröstdag” på privata Victoriakliniken i välbeställda Saltsjöbaden utanför Stockholm. Idag ska Charles Randquist göra åtta bröstförstoringsoperationer, först Emmas kombinerade näsplastik och bröstförstoring och efter det ska ytterligare sju kvinnor få bröstimplantat.
Efter bara 24 minuter är båda bröstimplantaten på plats och de fyra centimeter långa snitten i bröstvecken prydligt igensydda. Nu har Emma fått stora fylliga bröst som strävar mot operationssalens tak.
– Hon har valt lite större implantat än vad jag rekommenderade, 315 ml. Men de är inte för stora, de passar till hennes kropp, konstaterar han.
Charles är rutinerad, normalt hinner han med tio bröstförstoringar under en vanlig bröstdag.
Man vill ha patienten på operationsbordet så kort tid som möjligt, det är alltid en större risk att vara sövd längre tid. Och en bröstförstoring är egentligen inte ett svårt kirurgiskt ingrepp. Det är inte operationen i sig som tar tid, utan förberedelserna inför den, säger han.
Charles Randquist startade Victoriakliniken år 2000 och han gör mellan 600 och 700 operationer per år. Bröstförstoringar är, precis som på andra privata plastikkirurgiska kliniker, det vanligaste ingreppet. Han håller ”en låg profil” och gör inte reklam för sin klinik. Det är ”word of mouth” som gäller och patienter från hela världen hittar till Saltsjöbaden. Om man läser i patientforum på nätet upptäcker man snabbt att man går till doktor Randquist för att få bröst som ser naturliga ut och inte är jättestora.
– Det har blivit mitt varumärke, kan man säga. Visst finns det många unga kvinnor som vill ha jättestora runda bollar, men de kommer vanligtvis inte hit. Mina patienter är generellt kvinnor som har mycket små bröst, ibland inga bröst alls, och som vill ha bröst som inte ser plastikopererade ut. Stora bröst har blivit trendigt. Men ju större implantat, desto större risker, resonerar Charles Randquist. Större implantat ökar risken för komplikationer som veckbildning, hängig hud, känselbortfall, blödningar, fula ärr och infektioner. Han poängterar att ett par jättestora bröst också kan ge signaler som inte enbart är positiva.
– Det kan ha konsekvenser för ens sociala status. Det kanske är sexigt och häftigt att ha stora bröst när man är mellan 20 och 30 år och ute i nattlivet. Men man ska förhoppningsvis ha implantaten under lång tid. Ett par stora bröst påverkar hur man blir uppfattad, det kanske inte är enbart positivt i yrkeslivet eller när man skaffar man och familj. Charles medger att han vid några enstaka tillfällen opererat in riktigt stora implantat på kvinnor som arbetar som ”kroppsartister”, som han lite försiktigt uttrycker det.
– Men det är mogna kvinnor som har sina kroppar som arbetsredskap. De vet vad de ger sig in på och är väl medvetna om riskerna. Om en 18-årig flicka vill ha sådana bröst säger jag nej.
Varje bröstförstoring föregås av noggranna mätningar. Alla kvinnor har olika biologiska förutsättningar, olika hudkvalitet, olika stora bröstkörtlar, olika slags benstomme och bröstkorg, förklarar Charles.
– Jag tittar på helheten, axlar, midja, höfter. Sedan handplockar jag det implantat jag tycker passar bäst. För mig gäller det att hitta en proportionerlig balans mot resten av kroppen. Det styr mina beslut. Varje plastikkirurg är sin egen konstnär.
I verktygslådan har han 600 olika implantat av olika storlek och form. Oftast väljer han anatomiska, s.k. geléhallonimplantat. Charles Randquist talar hänfört om gudomliga mått, grekiskans Fi, det gyllene snittet som är 1,618. Han och andra förespråkare för det gyllene snittet ser det som en norm för total harmoni hos mått och dimensioner. De menar att det gyllene snittet finns på många håll i naturen, som i proportionerna hos skulpturen Venus de Milo och hos rosens blomblad.
Charles har utarbetat en egen metod för att räkna ut hur kroppsmåtten ska förhålla sig för perfekta proportioner. Sin skönhetsformel och sin operationsmetod åker han runt och lär ut till andra plastikkirurger runtom i världen.
– Många kirurger opererar på fri hand. Men jag tycker att man måste kombinera det artistiska med kunskapen om proportioner och mått. Skönhet är matematik, poängterar Charles Randquist men tillägger:
– Men det där är ju i förhållande till en perfekt kropp. Det blir förstås konstigt att ha ett par perfekta bröst till en kropp som inte har de perfekta måtten. Jag vill skapa ett par bröst som passar till kroppen. Och det perfekta är ganska tråkigt.
Det går inte att missta sig på att Charles Randquist har ett intresse för design – vare sig det gäller kroppar eller inredning. Också Victoriakliniken är designad av honom själv. Hela kliniken går i sobert vitt. Besökaren möts av vitklädda unga kvinnor som bjuder på småkakor och kaffelatte i vita koppar. Väntrummet är inrett med pösiga vita soffor och fåtöljer, på soffbordet står levande ljus och i mitten tronar en halvmeter hög genomskinlig vas fylld med vita orkidéer. Det är diskret, smakfullt och dyrt. Så hör Charles Randquist heller inte till de billigaste plastikkirurgerna i stan. En bröstförstoring här går på 50000 kronor. Men det avskräcker inte. Hit kommer både de rika och berömda och helt vanliga radhusmammor som fått spara länge till sin bröstoperation.
Victoriakliniken omsatte över 26 miljoner kronor 2009. Charles Randquist säger att han inte valt sitt yrke bara för pengarna, även om han tjänar bra på verksamheten. Jag tycker om vackra saker, konst, att skulptera och teckna. Och jag älskar verkligen att operera. I mitt jobb kan jag kombinera det. Han ger en del av sina pengar till välgörenhet. Vid tsunamin i Thailand var han en av de första läkarna som flög dit för att hjälpa flodvågens offer. Vid översvämningarna i Burma åkte han dit och utbildade unga läkare i katastrofmedicin.
– Pengarna ger mig frihet. Visst är jag kapitalist, men jag tror på en god och bra sorts kapitalism. Charles själv är vältränad, solbränd, i det närmaste rynkfri och har tänder nästan lika vita som läkarrocken. En utmärkt reklam- pelare för den egna verksamheten. Men låtit plastikoperera sig, det har han inte gjort. Däremot har han använt injektioner med Botox® och fillers.
– Jag började för tolv år sen när mina patienter undrade varför jag såg så bekymrad ut — när jag inte alls var det. Därför tog jag bort bekymmersrynkan. Nu gör jag. det för att försöka bibehålla någon form av yttre fräschör, säger Charles.
När Emmas bröst är klara är det dags för näsan, Emma är född med en näsa som lutar markant åt höger. Förutom att hon inte är nöjd med att den är sned kan hon inte andas genom ena näsborren. För tio år sedan skulle hon kanske kunnat få näsan opererad inom landstinget.
– Men landstingen har fått allt tajtare budget och numera görs det allt mer sällan ingrepp där man löser både kosmetik och funktionalitet, berättar Charles.
Näsplastik är omvittnat knepigt. Det är inte alla plastikkirurger som vill eller kan göra näsor. Slutresultatet är mer oförutsägbart än vid många andra plastikkirurgiska ingrepp. Brosket i näsan har en tendens att läka lite som det vill, därför måste drygt var tionde patient som gör en näsplastik omopereras för att göra justeringar av näsan. Våra näsor är mycket individuella, inte bara på utsidan, utan också på insidan.
– När man gör en näsplastik vet man aldrig vad man ska hitta förrän man har öppnat näsan. Att operera bröst är mycket mer förutsägbart, säger Charles och lägger ett litet V-format snitt i columella, vävnaden som skiljer näsborrarna åt.
Charles filar på näsbenet, knäcker näsan med en liten ham-mare för att göra den smalare, plockar bort brosk, formar om en av broskbitarna till en ny rak näsrygg och skulpterar fram en ny nästipp. Den slutliga formen på näsan sys fram med små stygn i brosket.
– Det är bra om man har tålamod när man ska operera näsor. Nästippen är väldigt viktig, den måste bli snygg. Det är svårt att beskriva hur den ska se ut, men den ska ha en vacker form, säger Charles där han sitter böjd och syr.
Ingreppet tar en och en halv timme, mer än fyra gånger så lång tid som bröstförstoringen.
– Design by doktor Randquist, säger han och lägger sista handen vid Emmas nya raka näsa.
När såret är hopsytt får Emma gips som stabiliserar näsan i dess nya form. Och om en vecka, när gipset på näsan tas av, kan Emma se sitt nya förändrade utseende. Jag tror hon kommer att bli mest glad över brösten ändå, det är de alltid. Patienterna förstår inte hur svårt det är att operera näsor, konstaterar Charles. Nu väntar ytterligare sju kvinnor som ska få nya bröst designade av Charles Randquist.
Tillsammans med Dr Charles Randquist från Victoriakliniken diskuterar vi vanliga frågor kopplat till att välja bröstimplantat. Vilka alternativ passar bäst för olika kroppstyper? Vad ska man tänka på när man väljer storlek – och vad är egentligen skillnaden mellan runda och droppformade implantat?